Inspirationen har dragit med hastigt packad resväska.

Inspiration. Vad är det egentligen? Går inte riktigt att ta på.

Man kan inte fånga den och visa upp den på zoo med en skylt som berättar dess latinska namn, varifrån den härstammar, vilken som är dess huvudsakliga föda och "Mata inte inspirationen". Ej heller kan man dissekera den i ett labb så alla får se, inifrån och ut, dess olika beståndsdelar och hur de samverkar för att hålla den vid liv och god vigör. Tyvärr.


Färgsprakande höstblomma med söt insekt.
Föga inspirerande.



När jag är på vackra platser brukar jag tänka att detta är ett ställe som många skulle kalla inspirerande. Livsandarna vaknar, man vill omfamna världen och - skapa något! Vad som helst, en sång, något virkat, en oljemålning av gigantiska dimensioner. Så man tar en bild av det där vackra för man vill så gärna bevara känslan, vill kunna plocka fram den en annan gång när inspirationen tryter.

Och så gör man det. Tar fram fotot och stirrar hoppfullt på det. Blundar och försöker tvinga fram känslan man hade uppe i Eifeltornet eller på den öde stranden. Men inget händer. Bilden är platt och känslorna svala. Inspirationen har dragit med hastigt packad resväska.

Det är ytterst sällan de där vackra platserna, bilderna och känslorna leder någon vart när det handlar om att skapa. Möjligtvis ger de upphov till en metaformättad naturskildring eller en blodfattig kärleksdikt men hur många sådana går det inte på dussinet? Grönt är skönt. Hjärta smärta.

Jag har bestämt mig för att se de där fina dagarna på de där fina platserna som vilostunder. Stunder då jag kan njuta av att bara vara, andas djupt och strunta i vardagliga måsten och stora drömmar. Pausa och spara på krafterna tills de verkligen behövs. Det vill säga när inspirationen kommer tillbaka.



Billigt kaffe i lingonburk med fult plastmått.
Inspirerande så det förslår.



Ja, var gömmer den sig någonstans? Överallt där det inte är fint och skönt eller tillrättalagt skulle jag säga. Ett perfekt inrett och minutiöst dammsuget hem är himla skönt att slappa i, speciellt om det står lyxpraliner på bordet. Men inspirationen hittar man på andra ställen. I de gamla fuktskadade fotoalbumen, de som inte är scrapbookade. Bland skräpet i diket snarare än på den vackra sandstranden. Troligen bakom den illaluktande mannen i systembolagskön men inte hos innefrisören. 

Eller som det står på Wikipedia: "Inspiration (av latin inspiro, inblåsa, väcka liv i), ett stimuli som sätter igång mental verksamhet."

Alltså: Vila i det vackra, skapa i det fula, ta vara på dem båda. ´

Trevlig helg!

Läs även andra bloggares åsikter om inspiration, skapande