Synonymer är ett rackarns trevligt påfund. Kan leta i oändlighet efter det rätta ordet när jag känner att jag har fått ett mindre bra om bakfoten. Bläddrar och bläddrar och får nya uppslag, till slut vet man inte var man började. Som att äntligen hitta den första kantarellen och sedan vänja ögonen och hitta nästa, och nästa, och nästa tills korgen är full och hjärtat lyckligt men himlen mörk och bilen som bortblåst. Med den viktiga skillnaden att det sällan är lika farligt att förlora sig i ord som att gå vilse i skogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar